Jag brukar ge mina barn rätt stor frihet och vill inte snoka i deras transaktionslistor för bank-konton i onödan. Igår gjorde jag dock det. Inte för att snoka utan för att kolla om domararvodet för förra helgens matcher kommit in till min äldsta dotter.
På raden under sagda domararvode hittade jag en post “Albert, Göteborg. 99kr” vilket fick mig att fundera på vad min dotter gjort i Göteborg (kopplade först inte till läxhjälps-appen).
Sen ramlade poletten ner, “Albert” är ju läxhjälp-tjänsten som gör en sån massa reklam just nu. Jag frågade dottern om hon skapat ett konto där och fick svaret “jag vet inte, jag tror jag försökt men att jag aldrig kom in”.
Det visade sig att hon hade skapat ett konto, ett sånt där gratiskonto där man först måste lämna ifrån sig sina kortuppgifter. Eftersom barnen har VISA-kort men tyvärr (tydligen) inte alltid den erfarenhet som krävs för att avgöra när man ska och inte ska lämna ifrån sig kortnummer så har hon säkert gjort det.
På nätet kan man läsa flera vittnesmål om hur “Gratis tillsvidare” verkar vara lite godtyckligt, ibland några veckor. Egentligen skiljer sig ju inte sättet att få betalt från det sätt dagstidningar, filmstreaming-tjänster och andra snärjer gratisprenumeranter som sen automatiskt blir betalande med de kortuppgifter de lämnade ifrån sig. Men det finns en skillnad:
Man får helt enkelt inte sluta avtal, teckna prenumerationer eller godkänna villkor (ett avtal) utan förmyndares/målsmans medgivande om man är minderårig. Undantaget är om man är 16 år och har tjänat pengarna själv.
Eftersom ingen av dotterns föräldrar givit sitt medgivande och jag tyckte det var lite synd att någon dragit i princip en hel månadspeng från hennes konto (99kr vid två tillfällen) så kontaktar jag därför Albert och berättar att de har gjort fel och att de gärna får betala tillbaka pengarna. De var snabba att svara:
Hej Fredrik.
Tack för ditt mejl, jag kan hitta ett konto kopplat till ir*@*****.** som jag ser ni gått in och avslutat kontot från gårdagens datum 2020-05-14.
Jag kan tyvärr inte återbetala er eftersom det är reserverat för de ärenden då det skett ett tekniskt fel eller annat fel som vi är ansvariga för. I detta fall har ni helt enkelt anslutit er till oss via ett prova på-abonnemang.
Det är såklart dumheter, naturligtvis är ett ogiltigt avtal med minderårig en minst lika god anledning att betala tillbaka pengarna som ett tekniskt fel på plattformen. Men det slutar inte där, signaturen Ida hos kundtjänst hänvisar också till föräldrabalkens 9 kap 1§ där det mycket riktigt står att man som minderårig inte får ingå avtal. 
Sen lägger de till, och det är är det börjar bli roligt:
Så fungerar det naturligtvis inte, man kan inte ingå ett avtal med en tolvåring och säga att genom att godkänna villkoren (vilket denna inte får göra) så tolkar man det som att en vårdnadshavare godkänt villkoren.
Jag tror att man helt kallt räknar med att ingen kommer att orka bråka om ett par hundralappar (ARN bryr sig inte förrän det blir mer än fem hundralappar) men det är liksom ingen ursäkt för att göra fel. Man får inte teckna avtal med tolvåringar utan föräldrars medgivande och det medgivandet kan omöjligt vara något man samlar in genom att man låter tolvåringen kryssa i att de läst villkoren.
Läser man avtalet är det dessutom väldigt oklart vem som är avtalspart, “Du” är vanligtvis andra person singular i svenskan, så vem är “du” i den här texten:
“Om du som Kund är yngre än 18 år ska både du och din vårdnadshavare godkänna dessa Villkor för din räkning. Genom att godkänna dessa Villkor bekräftar du som är vårdnadshavare för en Kund under 18 år att du ger ditt samtycke att Avtalet ingås mellan Albert och Kunden“
Var lämnar jag mitt godkännande av villkoren så att min dotter kan ingå avtal i bilden ovan? Genom att jag kryssar i rutan, hur vet Albert att det var jag och inte min dotter som gjorde det?
Så här skriver konsumenternas.se om att “utgår vi ifrån att målsman gett sitt godkännande”:
Konsumenternas tillägger också att “Föräldrarnas samtycke behöver inte vara uttryckligt, utan kan vara ett så kallat tyst, eller underförstått, samtycke. Har föräldrarna försett sitt barn med pengar, och barnet köper något som får anses normalt med tanke på åldern, så utgår man ofta från att det finns ett tyst samtycke“ men jag tycker man tänjer det lite väl långt om man använder blotta tillgången till pengar och kontokort (får man ha från 9 års ålder) som ett tyst samtycke till avtal.
Dottern lär få pengarna av mig, hon har inte fått några pengar av Albert. Skulle hon få pengarna av Albert så är det ju toppen men jag kan nästan garantera att hon har lärt sig en läxa (även om det kanske inte är sådan läxhjälp Albert menar att de sysslar med) och det är att hålla hårt i sina kortuppgifter.
Bilagor och länkar
- Konsumentverket om ämnet
- Alberts allmänna vilkor (pdf) (efter att ha läst dessa skulle i vart fall inte jag anlita dem för hjälp med svenskläxa)
- Mitt mail (GDPR-rensat)
- Deras svar (GDPR-rensat)