Nästa vecka, onsdagen den 1/2 tar jag tåget ner till Helsingborg för att vara med på Centerpartiets extrastämma där ny partiledare ska väljas och kommundagarna där massor med centerpartister träffas och bildar sig.
Det ska bli kul att åka dit, mest ser jag faktiskt fram emot att få vara med när Annie tackar för sig, och helt säkert får ändlösa stående ovationer där även jag kommer att ha svårt att hålla ögonen torra, och att därefter se Muharrem “Murre” Demirok hålla sitt första tal som ny partiledare för Centerpartiet.
Varför är det så stort då?
Jo, Annie och hennes tydliga liberala linjer efter att hon tog över efter Maud (också bra!) var faktiskt anledningen till att jag en gång valde att kliva över till Centerpartiet och inte stannade halvvägs i Liberalerna. Jag var lite skeptiskt till Annie i början, vilket säkert baserade sig i att jag såg den osäkerhet som hon hade när hon var ny i rollen, men oj vad jag tycker hon blev bra! I dag är jag så glad att vara del av ett grönt liberalt parti som inte är beredda att kasta sin miljöpolitik och sina liberala hjärtefrågor överbord bara för att få chans att regera. Annie har jag träffat några gånger och jag kommer att sakna henne men har all respekt för att hon nu väljer att lämna politiken (?).
Men Murre då? Jo, honom har jag också lyssnat på några gånger. Både efter att det blev klart att han var en kandidat, men faktiskt också flera gånger innan dess. Han har verkligen alltid gett mig intrycket av att stå stadigt, inte svaja i politiken, och han har genom åren sagt ett par saker som fastnat. Men jag nöjer mig med några saker från det senaste året.
- På frågan om ifall vi borde haft en annan inställning till SD har jag hört resonemanget att det inte handlar så mycket om en princip om att inte samarbeta med dem (eller V) utan att vi helt enkelt står för långt ifrån varandra för att det ska vara rimligt att tro att vi kan samarbeta. Det är precis min uppfattning. Jag hoppas att jag inte felciterar honom här för jag har ingen inspelning att luta mig mot.
- Han har korrekt kommit fram till att Centern har riktigt bra politik på massor med områden, men att vi aldrig får prata om den eftersom det inte är den som är intressant, utan om vi vill ha vinster i välfärden eller inte gillar SD. Media verkar ha tolkat det som att han vill begränsa vinster i välfärden men jag tror faktiskt det handlar mer om att fundera på hur man når fram med vad man vill göra. Centerpartiet tror på friskolereformen, på möjligheten att välja läkarmottagning precis som man får välja tandläkare och att mormor ska kunna åldras hos Blomsterfonden och inte bara på det kommunala ålderdomshemmet. Men vi måste ställa krav på de som får skattepengar. Det är inte Murres (som är nuvarande skolpolitisk talesperson) text men det här är en rätt bra beskrivning av hur vi ser på det när det gäller friskolor:
https://www.centerpartiet.se/var-politik/politik-a-o/utbildning/valfrihet-i-skolan - Han har ofta pratat om värdet av att bygga organisationen, att det är viktigt att folk vill bli medlemmar, engagera sig och stanna kvar i Centerpartiet. Kanske beror det på att han kommer från kommunalpolitiken, men det är viktigt. Riksdagen och TV-debatter i all ära men det fattas otroligt mycket beslut på kommunal och regional nivå som har en direkt påverkan på alla svenskars liv och det är otroligt viktigt att vi har många som vill engagera sig på den nivån – om vi ska få genomslag för vår politik och skapa ett bättre samhälle.
Dessutom har han alltid gett mig intrycket av att vara en genuint riktigt trevlig person. Inte så där plastigt konstlat utan äkta, det betyder massor för mig.
Därtill, och det är kanske ännu viktigare, så ser jag att Murre är en kandidat som delar de värderingar som gör att jag är centerpartist. Att han inte är någon som är beredd att göra vad som helst för att få upp opinionssiffrorna utan faktiskt tror att vi kan växa på att vara just de vi är, om vi bara blir lite bättre på att berätta vad vi vill.
Vadå genuint trevlig? Det står ju att han skallat folk?
Jag hatar att upprepa det, men det är ju elefanten i rummet. Men jag ser faktiskt inte att just det är en big deal. Vi har i Sverige (likt i många andra länder) en rätt omdebatterad ungdomsrabatt när det gäller fängelsestraff. Det är inte för att vi vill vara snälla mot unga utan bottnar sig i att hjärnan faktiskt inte har ett fullt utvecklat konsekvenstänkande förrän den börjar närma sig 25-30 års ålder.
Det dröjer dock ända upp till 25–30 årsåldern innan de delar i hjärnan som möjliggör konsekvenstänkande är helt färdigutvecklade.
https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/foralder/sa-moter-ni-tonaren-tillsammans/
Det, och att det faktiskt känns som en rätt bra grej att den som gör något korkat har möjlighet att räta upp sitt liv och komma tillbaka efter att under massor med år visat att man är en bättre människa, gör att jag inte tänker låta det ligga honom till last.
Men han sa ju inget till valberedningen?
Det vet jag faktiskt inget om, kanske gjorde han det men de tyckte han kunde vänta med att gå public med det, kanske gjorde han det inte. För mig spelar det ingen roll. Jag vill tro att han blev offentlig med det när han insåg att det finns en chans att han faktiskt blir kandidaten som kommer att röstas fram men att han innan dess inte ville hänga ut sig själv och blotta sina brister mer än någon av oss andra skulle vilja göra. Jag tycker det är rätt mänskligt och OK.
Så?
Jag sa det tidigare, jag är väldigt glad över att ha fått chansen att vara med när vi väljer en ny partiledare och jag är övertygad om att det är rätt val och att Murre är rätt kandidat!